Rasnamnet ”Schnauzer” har använts sedan början av 1915 och ursprungslandet är Tyskland. Vid denna tid var efterfrågan på schnauzern stor. Tyska bönder använde hundarna för att vakta vagnar med förnödenheter på väg till och från marknader såväl som att hålla tjuvar och inkräktare borta från stallar och bostad. Att schnauzern även var en förträfflig råttfångare framgår av rasens ursprungsnamn som var ”råttpinscher”. Schnauzern kallas för ”råtthund” än idag. Värt att veta är också att namnet kommer från tyskans ”skägg/mustasch” – vilket härleder till hundens karaktäristiska skägg som är framträdande för rasen.

Schnauzern är en kompakt och mellanstor hund med en mankhöjd på 45 – 50cm (tikarna bör vara mindre än hanarna). Färgen är antingen peppar & salt eller svart. Vikten ligger mellan 15- 20 kg. Detta tillsammans med storleken säger något om att det är en stor hund i en liten förpackning.

Schnauzerns päls består av ett lager underull som täcks av ett lager sträv päls, detta gör att den motstår all slags väder. Den sträva pälsen är smutsavvisande. Denna egenskap stärker betydelsen av att trimma pälsen istället för att klippa den. Schnauzern skall trimmas omkring 3 ggr per år (inför utställningar oftare), vilket innebär att man med hjälp av trimkniv plockar bort död päls för att ny päls ska kunna växa ut. Görs detta korrekt är hunden alltid snygg och fräsch och fäller inte sin päls.

Schnauzern har aldrig varit en modehund, detta har resulterat i att rasen har kunnat bevara sina fina egenskaper och goda fysik. Rasen är därmed heller inte belastad med sjukdomar.

Källa: Schnauzerringen